Energilager

För ett mer förberett och förutsägbart elnät

Erik Svens

Bild 1 Förenklat Kopplingsschema

Examensarbete

EnergiLager

Läsår VT 2022-2024

Datum: 2023-10-03

Handledare: Marcus Bernsten

Sammanfattning

I en värld där vårt beroende av det konventionella elnätet ständigt ökar, bestämde jag mig för att gå emot

strömmen och ta kontroll över min egen energiframtid. Det som började som en enkel strävan i att sänka min

elräkning utvecklades snabbt till ett episkt projekt som skulle förändra sättet jag ser på energi. Jag skapade mitt

eget off grid-system och stod inför utmaningar som testade min tekniska kunskap och beslutsförmåga. Mitt

system, byggt med solceller, återvunna batterier och noggrann planering, blev min nyckel till självförsörjning.

Genom denna resa lärde jag mig inte bara att minimera min klimatpåverkan och spara pengar utan också att

drömmar kan bli verklighet med mod och uthållighet. Det här är berättelsen om hur jag skapade mitt eget

’el’dorado av energi och självförsörjning.

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till Harry Liljegren, som har varit en ovärderlig resurs och samarbetspartner i detta

projekt. Hans expertis som elektriker och hans förmåga att koppla in denna anläggning har varit avgörande för

projektets framgång. Harry har även fungerat som ett värdefullt bollplank och bidragit med värdefulla insikter

och lösningar under hela arbetets gång. Utan hans engagemang och expertis hade detta projekt inte varit

möjligt.

Jag vill även rikta ett varmt tack till min familj som har varit en oumbärlig del av detta projekt. De har stöttat mig

och varit med på alla steg i processen, från planering till installation. Utan deras tålamod och engagemang hade

detta projekt varit betydligt mer komplicerat. Jag är tacksam för deras stöd och förståelse under denna resa mot

att skapa en mer hållbar energilösning till vårt hem.

Innehåll

Sammanfattning ................................................................................................................................................... 2

Förord .................................................................................................................................................................. 2

1.1 Begreppslista ............................................................................................................................................ 4

2. Inledning ....................................................................................................................................................... 6

2.1 Syfte ...................................................................................................................................................... 6

2.2 Metod ................................................................................................................................................... 7

3. Bakgrund ...................................................................................................................................................... 8

4. Resultat ...................................................................................................................................................... 20

5. Diskussion och slutsatser ............................................................................................................................. 28

Källförteckning ................................................................................................................................................... 30

Referenser .......................................................................................................................................................... 30

BildReferenser .................................................................................................................................................... 31

1.1 Begreppslista

Solceller: Fotovoltaiska paneler som omvandlar solens ljusenergi till elektricitet.

Van der Valk montagesystem: Ett företag som tillverkar montagesystem för solcellspaneler.

Trinasolar paneler: Solcellspaneler tillverkade av Trina Solar, ett ledande företag inom solenergi.

MPPT (Maximum Power Point Tracking): En teknik som används för att optimera solcellernas effektuttag genom

att anpassa spänningsnivån till solstrålningen för att maximera effekten.

OCV (Öppen kretsspänning): Den maximala spänningen som genereras av solcellspanelerna när de inte är

anslutna till någon last.

Batteribank: En uppsättning batterier som används för att lagra överskott av solenergi för senare användning.

BMS: Ett batterihanteringssystem, som övervakar och skyddar batterierna mot överladdning, underladdning och

andra riskfyllda situationer.

CC (Konstant ström): Laddningsläge där strömmen hålls konstant under laddningsprocessen.

CV (Konstant spänning): Laddningsläge där spänningen hålls konstant under laddningsprocessen.

Raspberry Pi: En enkortsdator som används för att övervaka och styra olika delar av solcellssystemet.

Arduino PLC: En programmerbar logikstyrningsenhet som används för att hantera inställningar och övervaka

systemet.

Modbus: Ett kommunikationsprotokoll som används för att överföra data mellan enheter i systemet.

Säkring: En säkerhetsanordning som bryter strömmen vid överbelastning eller kortslutning för att skydda

komponenterna i systemet.

Kortslutning: En oönskad elektrisk koppling som kan skada komponenter och orsaka överhettning eller brand.

Effektkapacitet: Den maximala mängden effekt som solcellssystemet kan generera under optimala förhållanden.

Elpris: Kostnaden för elektricitet som varierar beroende på tid på dygnet och andra faktorer.

Tibber: Ett energibolag som bland annat tillhandahåller realtidsinformation om elpriser och hjälper användare att

välja den mest ekonomiska tiden att använda elektricitet.

Bashscript: Ett skript i bash-programmeringsspråket som används för att automatisera uppgifter på Raspberry Pi.

Vinterläge: Ett läge i solcellssystemet som optimerar laddningsström och tidpunkt baserat på vinterförhållanden

och elpriser.

Lagringskapacitet: Mängden energi som kan lagras i batterierna, vanligtvis mätt i kilowattimmar (kWh).

Nominell spänning: Den spänning som batteriet är konstruerat för att arbeta vid som standard.

Busbar: Metalliska ledare som används för att ansluta battericeller i serie eller parallellt.

Balanskablar: Kablar som används för att övervaka och reglera spänningen på enskilda battericeller för att

säkerställa en jämn laddning och urladdning.

Double Conversion UPS: En typ av strömförsörjningssystem som konverterar inspänningen till DC och sedan

tillbaka till AC igen för att säkerställa en konstant och ren strömförsörjning.

Lithiumbatterier (Li-ion): Batterier med litiumjonceller som ger hög energitäthet och lång livslängd.

Lifepo4 (Lithium Iron Phosphate): En specifik typ av litiumbatteri som kännetecknas av sin höga säkerhet och

stabilitet.

NMC (Nickel Manganese Cobalt): En annan typ av litiumbatteri med hög energitäthet, men som är känsligare för

överladdning och urladdning.

LTO (Lithium Titanate): En typ av litiumbatteri med extremt hög livslängd och snabba laddnings- och

urladdningsförmågor.

UPS (Uninterruptible Power Supply): Ett strömförsörjningssystem som används för att säkerställa en oavbruten

elförsörjning vid strömavbrott.

Moduler: Enheterna som battericellerna är organiserade i, ofta används för att underlätta hantering och

anslutning.

Energidensitet: Mängden energi som kan lagras per enhet av volym eller vikt i ett batteri.

Blybatterier: Batterier som använder bly som en av sina huvudkomponenter, ofta använda i äldre fordon och

traditionell strömförsörjning.

Spänning: Den elektriska potentialen mellan två punkter i ett kretssystem, vanligtvis mätt i volt (V).

Skyddsutrustning: Utrustning som används för att skydda mot farliga elektriska situationer, som handskar, ögon-

eller ansiktsskydd.

Elektrisk jordning: En metod för att säkerställa att elektriska system är korrekt anslutna till jorden för att

minimera riskerna för elektriska stötar eller överspänning.

Konfiguration (exempelvis 14S3P): Hur battericellerna är anslutna, inklusive antal celler i serie (S) och parallellt

(P).

Växelriktare:

En växelriktare är en elektronisk apparat som används för att omvandla den likström (DC) som genereras av

solpaneler till växelström (AC). Växelström är den typ av elektrisk ström som används i våra hem och de flesta

elektriska apparater. När solpanelerna producerar elektricitet i form av likström, måste den omvandlas till

växelström för att kunna användas i våra hem eller distribueras i det allmänna elnätet.

Energiförluster: Förluster i en elektrisk krets som uppstår som värme eller andra former av oönskade

energiförluster.

Cykellivslängd: Antalet laddnings- och urladdningscykler som ett batteri kan klara innan det förlorar sin kapacitet.

2. Inledning

Mitt äventyr började med en hög elräkning och en stark önskan att ta kontroll över min egen energiframtid. Det

var en tid när solceller och batterilagring var på modet, men för mig handlade det om mer än bara att vara

ekologiskt medveten - det handlade om att skapa ett oberoende, ett off grid-system som skulle befria mig från

det konventionella elnätets bojor. Detta är historien om hur jag, från en blygsam start, utvecklade och

uppgraderade mitt off grid-system till något större och mer kraftfullt än jag någonsin hade föreställt mig.

Från de första stegen med en enkel 2 kW växelriktare och några solceller, till att bygga om begagnade batterier

från elbilar och skapa ett sofistikerat energilagringsnätverk, var varje steg en utmaning och en möjlighet att lära

sig mer. Jag ställdes inför beslut om batterityper, kopplingskonfigurationer och säkerhetsåtgärder, och jag

upptäckte de unika egenskaperna hos olika batterikemier. Det var en resa som krävde tekniskt kunnande,

kreativitet och beslutsamhet.

Denna berättelse utforskar mina erfarenheter, de tekniska utmaningar jag stötte på och de avgörande beslut

som formade mitt off grid-system. Från att ha försökt minimera min elräkning till att uppnå en verklig

självförsörjning och att maximera användningen av solenergi, har detta projekt varit en spännande resa genom

teknikens värld och ett steg mot en mer hållbar framtid. Häng med mig när jag delar med mig av insikterna,

misstagen och framgångarna i mitt off grid-äventyr.

2.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att beskriva och dokumentera processen bakom utvecklingen och uppgraderingen av

ett off grid-system för energilagring och strömförsörjning. Arbetet syftar till att utforska olika tekniska aspekter

och beslut som fattades under projektets gång, inklusive valet av batterityper, kopplingskonfigurationer, och

säkerhetsåtgärder. Dessutom är syftet att förklara hur systemet utvecklades från en mindre installation till en

omfattande lösning som möjliggör självförsörjning och minskad beroende av elnätet.

Frågeställningar:

1. Vilka utmaningar och överväganden påverkade beslutet att uppgradera från ett ursprungligt 2 kW-

system till en mer omfattande lösning?

2. Hur valdes de olika batterityperna (till exempel Li-ion, Lifepo4, NMC) och vilka var deras specifika

fördelar och nackdelar i sammanhanget?

3. Hur påverkade övergången från blybatterier till litiumbatterier lagringskapaciteten och hanteringen av

energi under olika årstider?

4. Vilka var de tekniska och säkerhetsmässiga utmaningarna i samband med ombyggnaden och

installationen av begagnade battericeller från olika källor?

5. Hur användes växelriktare och MPPT-enheter för att optimera energilagring och användning i systemet?

6. Hur påverkade val av batterityp och kopplingskonfigurationer den totala lagringskapaciteten och

effektiviteten i off grid-systemet?

Syftet med detta arbete är att erbjuda insikter i utvecklingen av ett komplext off grid-energisystem och att dela

kunskap om de tekniska utmaningar och beslut som behövde hanteras för att nå önskad funktionalitet och

pålitlighet i systemet.

2.2 Metod

I mitt arbete kommer jag att använda mig av en mängd olika metoder och tekniker för att utforska och

dokumentera mitt off grid-energiprojekt på ett noggrant och strukturerat sätt. Här är några av de viktigaste

metoderna jag planerar att använda:

1. Teknisk Forskning och Planering: Mitt första steg kommer att vara att noggrant forska om olika

energisystemtekniker och batterityper. Jag kommer att granska olika litiumbatterikemier och analysera

deras fördelar och nackdelar. Dessutom kommer jag att studera solpaneler och växelriktare för att välja

de bästa komponenterna för mitt projekt.

2. Experiment och Prototypning: Innan jag går vidare med den slutliga installationen kommer jag att

genomföra experiment och bygga prototyper. Detta kommer att hjälpa mig att testa olika

konfigurationer och säkerställa att de valda komponenterna fungerar som förväntat. Jag kommer att

använda prototyperna för att samla in data och göra eventuella justeringar i systemdesignen.

3. Praktisk Installation: När jag har fastställt den mest effektiva och lämpliga designen för mitt

energisystem kommer jag att gå vidare med den praktiska installationen. Jag kommer att koppla

solpaneler, batterier, växelriktare och alla andra komponenter för att skapa en fungerande enhet.

4. Datainsamling och Mätning: Under hela projektets gång kommer jag att samla in data och göra

mätningar för att övervaka systemets prestanda och energiflöden. Jag kommer att använda dataloggrar

och elektriska mätinstrument för att registrera information om energiförbrukning, solinstrålning,

batteriladdning och urladdning samt andra relevanta parametrar.

5. Problemidentifiering och Felsökning: Om några problem uppstår i systemet kommer jag att använda mig

av felsökningsmetoder för att snabbt identifiera och lösa dem. Jag kommer att analysera data och

använda min tekniska expertis för att hitta och rätta till fel.

6. Utvärdering och Optimering: Jag kommer att kontinuerligt utvärdera systemets prestanda och

effektivitet och göra optimeringar när det är nödvändigt. Detta kan innebära justeringar av

batteriladdningsparametrar, ökad solpanelkapacitet eller ändringar i systemdesignen.

7. Kommer även utgå från elsäkerhetsverkets svar jag fick av dom gällande detta arbete:

” Reglerna för hur starkströmsanläggningar ska vara utförda utgår i huvudsak från föreskriften ELSÄK-

FS 2008:1. Eftersom föreskriften är en ramföreskrift finns det inga detaljer hur en starkströmsanläggning

skall utföras, istället hänvisar föreskriften till svensk standard för detaljer. Den standard som i första

hand används är SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna. Om en anläggnings utförande helt eller delvis

avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund dokumenteras.

I kapitel 55, elinstallationsreglerna finns detaljer hur en starkströmsanläggning ska utformas med tanke

på generatoraggregat, generatoraggregat omfattas bland annat av batterier och solceller. För vidare

tolkning av elinstallationsreglerna kontakta Svensk Elstandard”

3. Bakgrund

Off-grid solenergilösningar har blivit alltmer attraktiva i takt med att samhället strävar efter hållbara och oberoende

energikällor. Det som gör detta projekt unikt är att det utvecklats i en miljö med tillgång till det fasta elnätet, vilket är

mer ovanligt för Off Grid-installationer. Under sökandet efter den mest lämpliga energilagringslösningen stötte jag på

Nilson och hans vätgaslageridé

. Emellertid visade sig vätgaslagring vara ekonomiskt och säkerhetsmässigt opraktiskt,

vilket ledde till att det förkastades som ett alternativ.

När projektet startade var batterilagringslösningar för solenergi fortfarande relativt ovanliga, speciellt för fastigheter

med tillgång till elnätet. De hade tidigare använts främst på båtar och mobila plattformar där tillgången till det fasta

elnätet var begränsad. Ett av huvudkraven för detta projekt var att ha en egen sinusvåg året om, utan att vara beroende

av elnätets frekvens. Informationen om detta var dock knapphändig, och det mesta som fanns tillgängligt fokuserade

på dubbelkonverterings-UPS-system och deras funktioner.

Projektet har sedan dess vuxit och utvecklats i syfte att minska energikostnader, minimera miljöpåverkan och optimera

energieffektiviteten. Detta arbete kommer att utforska detaljerna och utmaningarna med detta Off Grid solkraftsystem

och delge insikter som kan inspirera andra att överväga liknande hållbara energilösningar.

Denna resa började omkring år 2020 när vår elförbrukning började öka kraftigt, vilket fick oss att börja fundera på olika

lösningar.

Jag kommer dock att begränsa mitt examensarbete till att fokusera på uppbyggnaden av energilagret. Att inkludera

detaljer om solceller, automation och andra komponenter skulle göra examensarbetet alldeles för stort.

Jag började med en 2 kW växelriktare, två solceller på 400 W vardera och åtta 12V-batterier kopplade i en 2s4p-

konfiguration för att få 24V:

Bild 2 Första experiment installationen

https://www.dn.se/ekonomi/unikt-system-driver-hans-olofs-villa-ville-visa-att-det-gar/

Därefter insåg jag att jag behövde gå upp till 48V, delvis på grund av mindre förluster och att fler

växelriktare/mppt:er med högre effekt kunde användas:

Bild 3 Uppgraderad experimentinstallation

Efter att ha testat systemet under flera månader kände jag att det var dags att genomföra den slutgiltiga

installationen enligt följande plan:

Bild 4 Original installationsritningen

Planen innebar att använda 2 växelriktare för att driva alla enfasbelastningar i huset och koppla våra 3-

fasbelastningar till min befintliga UPS. Växelriktarna skulle vara anslutna till 12 AGM-batterier:

Bild 5 Första varianten på riktiga installationen

Detta blev dock inte hur installationen slutligen såg ut. Vi insåg snabbt att det skulle vara en god idé att köpa

ytterligare en växelriktare och konfigurera dem för 3-fasdrift så att allt på gården kunde drivas av dem. Detta

blev vår nya plan som jag började implementera.

Jag insåg också att en enda MPPT inte skulle räcka för våra solpanelsplaner. Det innebar att vi behövde köpa

ytterligare 2 stycken MPPT-enheter för att kunna hantera 2 strängar vardera med totalt 12 paneler per MPPT.

Bild 6 3fas Uppgradering

Detta fungerade bra till en början, men vi insåg att vi behövde mer batterilagring. Vi hade cirka 24 kWh med

blybatterier, men eftersom du bara ska ladda ur dem till 50%,

kan du endast använda 12 kWh av energin utan

att skada batterierna. Dessutom måste blybatterierna laddas helt och överladdas en del för att bibehålla sin

laddningsförmåga,

vilket begränsar möjligheten att utnyttja solinstrålningen på soliga dagar, eftersom

batterierna måste vara fulladdade innan de kan användas igen.

Så vi beslutade oss för att övergå till lithium-batterier. Inom lithium-batterier finns olika kemier att välja mellan,

och här är tre av de vanligaste:

1. LFP (Litiumjärnfosfat):

• Fördelar:

• Lång livslängd: LFP-batterier har vanligtvis en längre cykel- och kalenderlivslängd jämfört

med andra litiumkemier. De kan klara upp till 2000-5000 cykler.

• Termisk stabilitet: LFP-batterier är mindre benägna att överhettas och börja brinna

jämfört med vissa andra litiumkemier.

• Mindre risk för termisk rusning: De är mindre benägna att drabbas av termisk rusning,

vilket är en farlig situation där temperaturen snabbt ökar vilket nästan alltid resulterar i

brand.

• Nackdelar:

• Lägre energitäthet: LFP-batterier har vanligtvis lägre energitäthet jämfört med vissa

andra litiumkemier som exempel nmc, vilket innebär att de kan vara större och tyngre

för samma kapacitet.

• Lägre specifik effekt: LFP-batterier kan ha en lägre specifik effekt, vilket innebär att de

kan vara mindre lämpliga för tillämpningar som kräver höga effektutgångar.

2. NMC (Litiumnickelmangancoboltoxid):

• Fördelar:

• God balans mellan energitäthet och effekt: NMC-batterier erbjuder en balans mellan hög

energitäthet och förmåga att leverera hög effekt, vilket gör dem användbara för många

olika applikationer, inklusive elbilar.

• Bred användning: NMC-batterier används ofta i elbilar och bärbara enheter på grund av

deras bra prestanda och energi-/effektbalans.

• Nackdelar:

• Termisk risk: Vid överladdning eller missbruk kan NMC-batterier vara benägna att

termisk rusa, vilket kan leda till brand.

• Längre laddningstider: Jämfört med LTO

3. LTO (Litiumtitanat):

• Fördelar:

• Lång livslängd: LTO-batterier har en extremt lång livslängd och kan klara över 20 000

cykler utan betydande förlust av kapacitet.

• Snabb laddning: De kan laddas och urladdas snabbt, vilket gör dem användbara i

tillämpningar som kräver snabba laddningstider.

• Nackdelar:

• Lägre energitäthet: LTO-batterier har lägre energitäthet jämfört med både NMC och LFP,

vilket kan göra dem mindre lämpliga för tillämpningar där kompakt storlek är viktigt.

• Hög kostnad: LTO-batterier kan vara dyrare att tillverka jämfört med vissa andra

litiumkemier.

https://louwrentius.com/a-practical-understanding-of-lead-acid-

batteries.html#:~:text=The%20common%20rule%20of%20thumb,if%20you%20deep%20discharge%20them.

https://www.morningstarcorp.com/lead-acid-

batteries/#:~:text=The%20battery%20must%20remain%20in,50%20Volts%20the%20previous%20night.

https://www.sustainable-bus.com/news/nmc-lfp-lto-battery-explained/

Vi valde NMC, främst på grund av priset och möjligheten till hög laddnings- och urladdningskapacitet jämfört

med LFP celler

Så efter lite letande hittade jag ett begagnat Nissan Leaf-batteri på Facebook Marketplace som jag köpte:

Bild 7 Nissan Leaf batteri

Min plan var då att ta ut cellerna och bygga om batteriet till ett 14S-batteri med en nominell spänning på 52V,

vilket passar perfekt för ett 48V-system.

Bild 8 Varning

Batterier kan aldrig helt stängas av och har spänning under hela sin livslängd. Det är viktigt att alltid använda

rätt skyddsutrustning. I en av bilderna ser ni när jag har tagit av locket och håller på att skilja cellerna åt. Detta

innebär en potentiell livsfara, då allt som är orange på bilden har en spänning på 400V under sig. Berör man fel

saker kan det vara livsfarligt.

Bild 9 Locket bortplockat från batteriet

https://nationalsafetysigns.com.au/safety-signs/danger-high-voltage-sign-d10362/

Här är cellerna som jag har tagit ur:

Bild 10 Isärplockade celler Bild 11 Kopparskenorna anslutna

Det som inte syns på bilden är de övriga delarna från ett elbilsbatteri. De flesta delar som finns i ett elbilsbatteri,

såsom kopparskenor och balanskablar, går att återanvända till det ombyggda batteriet, och detta utnyttjade jag i

så stor utsträckning som möjligt.

När det kommer till ombyggnad av cellerna ser ni på bilden ovan att jag har kopplat cellerna i en 2P-

konfiguration. Detta motsvarar egentligen en 4P-konfiguration, eftersom varje modul innehåller 2 celler i

parallell. Så varje "stack" blir en 14S4P-konfiguration. Jag fick totalt 3 sådana "stacks" från ett Nissan Leaf-batteri,

vilket ger cirka 24 kWh i lagringskapacitet.

Bild 12 Installerade celler

Jag installerade dessa i "Maskinhuset". Det fungerade bra i några månader, men sedan kände vi att vi behövde

mer batterikapacitet. Så jag hittade begagnade celler från en Mitsubishi i-MiEV på Facebook Marketplace som

jag köpte. Dock var dessa celler redan borttagna från ett batteri, så jag behövde vara kreativ med hur jag skulle

ansluta dem eftersom det inte fanns några befintliga kopparskenor, osv. Så jag använde kopparrör som jag

plattade till med en hammare och borrade hål i, vilket fick fungera som bussbars för dessa celler.

Bild 13 Mitsubishi I-MiEV Celler

Bild 14 Installation i MaskinStugan

Dessa celler konfigurerades som 14S6P och gav oss cirka 16 kWh lagringskapacitet. Det fungerade bra i flera

månader, men när vintern närmade sig kände vi att vi behövde ännu mer lagringskapacitet.

Så jag hittade ett e-Golf-batteri som jag köpte på Facebook Marketplace:

Bild 15 Avtagning av locket på Egolf batteriet

Bild 16 Varning

Batterier kan aldrig helt stängas av och har spänning under hela sin livslängd. Det är viktigt att alltid använda

rätt skyddsutrustning. I en av bilderna ser ni när jag har tagit av locket och håller på att skilja cellerna åt. Detta

innebär en potentiell livsfara, då allt som är orange på bilden har en spänning på 400V under sig. Berör man fel

saker kan det vara livsfarligt.

Bild 17 Bortplockat lock från E-golf batteriet

https://nationalsafetysigns.com.au/safety-signs/danger-high-voltage-sign-d10362/

E-Golf-cellerna är lite speciellt uppbyggda och har två varianter av kapslingar, en där de är kopplade som 2S3P

och en som är dubbelt, dvs. 4S3P. För att få dessa att fungera som 14S kopplade jag 3 stora moduler och en liten

i serie, vilket resulterade i en 14S3P-konfiguration:

Bild 18 Installerade E-golf celler

Från ett e-Golf-batteri fick jag ut 6 sådana 14S-batterier, vilket gav cirka 24 kWh lagringskapacitet. Det fungerade

bra i några månader, men efter att jag skaffade en elbil insåg vi att vi behövde ännu mer lagringsutrymme. Så jag

hittade ett till begagnat e-Golf-batteri på Facebook Marketplace, men det var redan nedmonterat i moduler:

Bild 19 Andra E-golf batteriet installerat

Denna uppgradering gav oss ytterligare 22 kWh lagringsutrymme.

Efter uppgraderingen började vår jordfelsbrytare lösa ut vid vissa fall när vi växlade från elnätet till batteridrift.

Detta berodde på de höga läckströmmarna från gamla frysboxar och liknande enheter som vi har.

Dessa enheter orsakade en läckström som precis nådde jordfelsbrytarens gränsvärde på 30 mA. Då beslutade jag

mig för att ändra installationen till något som liknade en double conversion UPS

och köpte därför 3 till

växelriktare:

Bild 20 Growatt växelriktarna installerade

Dessa växelriktare hanterade endast laddningen av batterierna och är endast anslutna till elnätets nät samt

jordtag. Victron-växelriktarna däremot jobbar endast i ö-drift och är enbart anslutna till vårt eget jordtag. På så

sätt undvek vi överslaget då vi aldrig behöver skifta lasterna mellan olika jordtag.

Det kanske väcker frågan varför jag har valt att använda tre växelriktare i stället för "bara" batteriladdare? Svaret

ligger i flera överväganden. För det första, att använda tre batteriladdare, var och en med en maximal laddeffekt

på 5 kW, är inte ekonomiskt försvarbart

. Dessa batteriladdare är betydligt dyrare än de tre Growatt-

växelriktarna jag har valt att använda. Dessutom ger användningen av tre växelriktare en fördel i form av ökad

redundans och tillförlitlighet. Om någon av våra Victron-växelriktare skulle fallera, har vi fortfarande Growatt

växelriktarna som vi kan använda.

https://tripplite.eaton.com/products/ups-types Eaton 2023

https://www.conrad.se/sv/p/victron-energy-blybatteriladdare-skylla-tg-48-25-bly-gel-bly-syra-bly-agm-1924469.html

4. Resultat

Resultatet av detta blev en anläggning som har totalt 87kWh lagringskapacitet. 10kW solceller samt en

Växelriktar-kapacitet på totalt 12kW.

Nedan finns ett simplifierat diagram på hur huvudkomponenterna är kopplade:

Bild 21 Förenklat kopplingsschema över installationen

Solceller:

Solcellsanläggningen är installerad med Van der Valk montagesystem och består av 36 st Trinasolar paneler samt

5 st extra paneler. Dessa paneler är kopplade i serier om 6 stycken, och sedan två sådana serier är

parallellkopplade till varje MPPT-enhet. Totalt genererar solcellsanläggningen en toppkapacitet på cirka 9 kW.

De fem extra solcellerna är för närvarande inte anslutna på grund av en felaktig koppling i en av de mindre

MPPT-enheterna. Detta ledde till en intern kortslutning i MPPT-enheten, som försökte skicka 155 V till

batteribanken. Som tur är skyddades systemet av en säkring mellan MPPT-enheten och batteribanken.

Orsaken till felkopplingen var att jag inte hade läst instruktionsboken för effektbrytaren tillräckligt noggrant,

vilket resulterade i att fel sträng av solceller anslöts till fel MPPT-enhet. Problemet var att den nu skadade MPPT-

enheten fick en sträng med högre spänning än den klarade av, vilket resulterade i att den gick sönder.

Solcellerna är kopplade i serier om 6, vilket ger en öppen kretsspänning (OCV) på ungefär 220 V, vilket är perfekt

för våra MPPT-enheter. Det är bra att ha lite utrymme när det gäller spänningen, särskilt under kallare månader

då solceller presterar bättre i kyla. Ibland kan de till och med överträffa de specificerade värdena.

De 6 solcellerna i varje serie är sedan parallellkopplade med en annan serie, vilket resulterar i en konfiguration av

6S2P och en total effekt på cirka 3 kW. Totalt har jag tre sådana 6S2P-kopplingar, vilket ger en sammanlagd

effekt på 9 kW.

Bms;er:

BMS:erna som används är av märket Daly och är specifikt utformade för att hantera en urladdningsström på 150

A och en laddningsström på 75 A. Jag använder tre stycken av dessa BMS-enheter.

Det kan noteras att balanseringsfunktionen på BMS:erna har sina begränsningar. De använder en passiv

balanseringsteknik, vilket innebär att de endast balanserar batterierna under laddning och de med en

balanseringsström på endast 40 mA. Detta har en minimal effekt, särskilt när man hanterar batterier med hög

kapacitet som dessa. Dock spelar detta inte en avgörande roll för mitt system eftersom alla celler kommer från

fordon och har blivit noggrant utvalda och matchade på fabriken för att vara lika varandra i hälsa. Detta

minimerar behovet av balansering.

För mig är den viktigaste funktionen hos BMS:erna att agera som en sista försvarslinje. De ska förhindra

överladdning av någon cell, reglera laddning vid låga temperaturer, förhindra underladdning och ge mig

möjlighet att övervaka de individuella spänningarna för varje cell.

Growatt system:

Det finns tre installerade Growatt växelriktare, var och en med en kapacitet på 5 kW. Deras främsta funktion är

att ladda batterierna.

För att styra konstantström (CC) och konstantspännings (CV) laddningen anpassar jag float- och

absorptionsspänningen på växelriktarna. Om jag vill ladda ur batterierna eller tillåta solcellerna att ladda dem,

ställer jag både float- och absorptionsspänningen till 51 V, vilket motsvarar ungefär 50,4 V vid batterierna om

man tar hänsyn till spänningsfallet i kablarna. På detta sätt kommer Growatt växelriktarna endast börja använda

elnätet för laddning när batterierna når cirka 50,4 V, vilket motsvarar ungefär 30% av batteriernas kapacitet.

Växelriktarna kommer också att försöka hålla spänningen vid denna nivå oavsett den övriga belastningen på

systemet. Om jag använder mer energi från batterierna kommer spänningen på dem att sjunka, och då kommer

Growatt växelriktarna att kompensera detta genom att tillföra ström från elnätet, men endast upp till 50,4 V.

Om jag vill ladda batterierna helt från elnätet, till exempel när elpriserna är som lägst under natten, kan jag göra

det genom att justera spänningen till 57,3 V, vilket motsvarar ungefär 57 V vid batterierna, vilket i sin tur

motsvarar en laddningsnivå på cirka 90%. Växelriktarna kommer att hålla spänningen vid 57 V tills jag sänker den

tillbaka till 50,4 V.

All denna styrning och övervakning sker via Modbus-protokollet från Raspberry Pi och Arduino PLC, vilket

kommer att förklaras mer detaljerat i nästa avsnitt.

Styrsystemet:

Styrsystemet för hela detta system är uppbyggt med hjälp av en Arduino Opta och en Raspberry Pi. Det

kommunicerar via Modbus-protokollet med Victron, Growatt och Daly BMS-enheter.

Kontrollpanelen har skapats med hjälp av HMI-programvaran Fuxa, som körs i en Docker-miljö på några servrar

hemma. Panelen hämtar data via Modbus över TCP/IP, vilket tunnlas genom en Raspberry Pi som fungerar som

en Modbus-proxy. På detta sätt kan jag få tillgång till information även från enheter som inte har inbyggt stöd för

Modbus över TCP/IP.

De flesta textdata som panelen hämtar lagras i det volatila

minnet hos PLC:n. Detta är för att det sker många

skrivningar till den per minut, och dessa skulle slita ut det icke-volatila minnet snabbt. Dessutom är detta data

som jag egentligen inte behöver spara vid en eventuell omstart.

PLC:n har i detta projekt två huvuduppgifter: att fungera som en databas och hantera inställningar för

laddströmmar i olika lägen, samt att utföra matematiska beräkningar baserat på timpriser.

Hela styrsystemet är utformat för att fungera även om internetanslutningen bryts. Det enda som då inte

fungerar är de funktioner som kräver internet, som hämtning av elpriser för nästa dag. Detta var ett tidigt krav i

projektet, och jag har inte hittat någon färdig lösning som kan erbjuda den möjligheten.

Vinterläget i systemet har jag implementerat med hjälp av ett bash-skript som körs på Raspberry Pi. Skriptet

hämtar dagens och morgondagens elpriser från Tibber en gång om dagen och lagrar dem i en lista. Ett annat

skript analyserar sedan listan och identifierar de sammanhängande timmar då elpriserna är som lägst och som är

lämpliga för laddning. Antalet timmar som systemet ska ladda bestäms från kontrollpanelen via PLC:n, eftersom

man ibland kan vilja begränsa laddningen om det exempelvis är soligt nästa dag. Oavsett antal timmar som är

inställt för laddning letar systemet alltid efter de billigaste sammanhängande timmarna att ladda på.

Bild 22 Kontrollpanel byggd i Fuxa

https://www.techtarget.com/whatis/definition/volatile-memory

Victron-systemet:

Vårt Victron-system består av tre 5000VA växelriktare som är konfigurerade som ett trefassystem. Dessutom har

vi tre MPPT-regulatorer kopplade till solcellerna. För att mäta strömmen till och från batterierna använder vi

Victrons egna busbar-system (Lynx) och deras tillhörande shunt

Anledningen till att vi valde Victron beror på deras långa erfarenhet och högkvalitativa produkter som nästan har

blivit en standard inom dagens off-grid-anläggningar. Jag ville kunna köra växelriktarna i ö-drift dygnet runt och

hantera stora startströmmar från motorer och liknande, och Victron är nästan det enda högkvalitativa

alternativet på den svenska marknaden som klarar av detta.

Vi valde specifikt modellen Multiplus II 5000VA som växelriktare eftersom den passar bäst för en 16A säkring.

Dessutom är den med på listan "rikta rätt”

vilket gör det enklare att i framtiden sälja överskottsel till elnätet om

vi skulle vilja det. Dessa växelriktare är konfigurerade i ett trefassystem och synkroniserar vågformen med

varandra med hjälp av en nätverkskabel. De mäter även spänningen direkt från Lynx-shunten som sitter i busbar-

system (Lynx) för att få så korrekta mätvärden som möjligt från batterierna, eftersom det alltid kommer att vara

ett visst spänningsfall vid belastningssidan.

När det gäller våra MPPT-regulatorer valde vi specifikt modellen Smart Solar MPPT 250/60 eftersom den

integrerar sig smidigt med Victrons system och passar bra med den spänning och effekt vi får från våra

solpaneler. Varje sträng från solpanelerna kan generera 1500W och MPPT-regulatorerna klarar cirka 3200W

vardera, vilket passar perfekt för de två strängarna per MPPT som vi har från solpanelerna. Dessa regulatorer

mäter även spänningen från Lynx-shunten för att få mer exakta värden och optimera energiinsamlingen även när

batterierna börjar bli fulla. Om vi inte hade haft detta skulle effekten ha minskat vid cirka 90% av

laddningskapaciteten på grund av spänningsfallet till batterierna jämfört med vad MPPT-regulatorerna uppfattar.

CerboGX är den specifika modellen som vi valde som nav för Victron-systemet. Denna hubb binder samman hela

systemet med både VE.Can och Modbus. CerboGX möjliggör även att vi kan övervaka mätresultat och ladda upp

dem på Victron-portalen, där vi kan följa produktionen från solcellspanelerna, batteristatus, förbrukning samt få

tillgång till mycket annan information. Dessutom gör det möjligt att läsa av informationen via Modbus över

TCP/IP, vilket jag använder för att visa information på kontrollpanelen och bestämma laddningsscheman utifrån.

Bild 23 Slutfärdiga installationen av växelriktarna och batterierna

https://battlebornbatteries.com/shunt-electrical/

https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/solceller/rikta-ratt--vaxelriktare-for-solceller/

Energiföretagen Sverige 2023

Batterier:

Batterierna som jag skrivit tidigare i texten om kommer från 2st e-golf:ar, en Mitsubishi Imev och en Nissan Leaf.

Jag köpte Nissan Leaf-batteriet från en Nissan Leaf-ägare som själv hade bytt ut sitt batteri hemma i sitt garage.

Han hade testat det gamla batteriet med hjälp av LeafSpy, vilket visade att minst 71% av batteriets kapacitet var

kvar. Jag fick totalt tre 52-volts batterier från detta batteri. För att en enda batterihanteringsenhet (BMS) skulle

kunna hantera de tre batterierna parallellkopplade jag dem, inklusive alla balanskablar till de olika cellerna. Detta

var möjligt eftersom batterierna använder NMC-kemi och har en mer linjär urladdningskurva. Om jag istället

hade använt LiFePO4-batterier hade detta inte varit möjligt.

Som du ser här på bilden så har lifepo4 en mycket plattare urladdningskurva:

Bild 24 Urladdningskurva LFP

Och här ser man laddningskurvan på ett NMC batteri:

Bild 25 Urladdningskurva NMC

https://www.powerstream.com/lithium-phosphate-charge-voltage.htm Powerstream 2023

C. Zhang et al, “A Generalized SOC-OCV Model for Lithium-Ion Batteries and the SOC Estimation for

LiFePO4-batterier har en mycket plattare urladdningskurva än NMC, vilket innebär att spänningsvariationen för

NMC är större vid eventuell skillnad i laddningsstorlek. Med NMC-batterier kommer obalansen att utjämnas när

spänningsvariationen ökar mellan de parallellkopplade cellerna. I kontrast, om det varit LiFePO4-batterier, skulle

en cell kunna vara 30% laddad medan en annan är nästan 70% laddad och ändå ha samma spänning.

När de var nya hade Nissan Leaf-batterierna en total energilagringskapacitet på cirka 24 kWh. Jag har dock

begränsat laddningen av dem till intervallet 50,4V till 57,0V, vilket motsvarar cirka 30% till 90%

laddningskapacitet, för att förlänga deras livslängd. Med detta begränsade intervall tror jag att jag kan få ut cirka

20 kWh i nuvarande skick.

Dessa batterier var ursprungligen installerade i en Nissan Leaf från 2012, och även om jag inte hittade ett

specifikt datum på batterierna, misstänker jag att de tillverkades 2011. Trots sin ålder och användning i en bil

under en längre tid har de behållit sin kapacitet väl. Den högsta spänningsvariationen mellan cellerna vid full

laddning är endast 10 mV, vilket är utmärkt för så gamla celler.

När det gäller e-Golf-batterierna, var de redan förpackade i moduler med 4S3P respektive 2S3P-konfigurationer,

vilket möjliggjorde att jag kunde använda tre stora och en liten modul för att skapa ett 14S-batteri. Jag har totalt

11 14S-batterier från dessa batteripack, vilket motsvarar 46 kWh. Enligt tidigare ägare har dessa batterier

använts i bilar som bara har kört cirka 4000-6000 mil, och mina tester tyder på att jag kan uppnå den fulla

lagringskapaciteten. Dessa pack kopplade jag på samma sätt som Nissan Leaf modulerna. Dvs parallellkopplade

alla celler så att en BMS kan hantera alla 11 batterier.

En viktig sak här som är värd att nämna att jag endast har seriekopplat dom moduler som tillhörde samma bil

med varandra. Det är inte rekommenderat att seriekoppla batterier av olika storlekar eller av olika batteripack

även om det är samma modell av batteriet. Då det kommer att orsaka obalans i batteriet. Och detta vill man

undvika så långt det bara går.

Mitsubishi i-MiEV-batteriet är också i utmärkt skick och kommer från en krockad bil med endast 3000 mil på

mätaren. Enligt mina beräkningar kan jag få ut totalt 16 kWh, som var batteriets ursprungliga kapacitet när det

var nytt. Jag behövde inte parallellkoppla flera 14S-batterier på samma sätt som med de andra batterierna

eftersom dessa kom i lösa moduler.

Dessa tre batteripack är parallellkopplade till samma busbar-system och är säkrade med 175 ampere var. Detta

bildar ett batteripack med en teoretisk lagringskapacitet på cirka 87 kWh. Eftersom jag endast laddar batterierna

från 30% till 90% får jag ut cirka 64 kWh. Detta är tillräckligt för att ladda min och mammas bil samt driva vårt

hus i en dag och lämnar lite energi över till nästa dag om solen inte skiner, vilket minskar vår beroende av

elnätet.

Den urladdningskapacitet vi kan få från batterierna uppgår sammanlagt till cirka 400 kW. Detta beror på att vi

använder tidigare använda elbilsbatterier som är konstruerade för hög urladdning. Det är också värt att notera

att om jag vill öka till denna effekt måste vissa kablar och kopparskenor anpassas för att hantera den högre

effektnivån.

En anledning till att vi får ut så mycket kapacitet från batterierna, trots deras ålder, är troligtvis på grund av den

låga urladdningshastigheten. Normalt urladdas batteripack med en kontinuerlig effekt på minst 10 kW under

användning per dag när de sitter i en vanlig bil, och de kan nå upp till 100 kW under korta perioder. I vår

installation urladdas batterierna med en maximal strömstyrka på 10 kW totalt, vilket motsvarar ungefär 3,3 kW

per batteripack. Vi når sällan den högsta strömstyrkan. Ju lägre ström du drar från batteriet, desto mer energi får

du totalt sett ut. Det finns dock en gräns för detta, och det är inte lika påtagligt i litiumbatterier som i

blybatterier, men det är fortfarande märkbart.

LNMCO Battery”, Energies 2016, 9, 900. https://doi.org/10.3390/en9110900

Jordtag:

Jordtaget jag har etablerat är baserat på en kopparlina som sträcker sig cirka 30 meter och är nedgrävd så långt

som möjligt på vår gård. Eftersom vår bostad är belägen på ett berg, är den maximala jordtäckningen endast

cirka 1 meter innan man når berget. Detta ledde till utmaningar med att uppnå tillfredsställande värden för

jordtaget.

Lösningen blev att koppla koppar linan till vårt borrhåls foderrör, som sträcker sig ungefär 4 meter ner i berget.

Dessutom grävde jag ner tre kopparstavar längs kopparlinan, vilket resulterade i en resistans på cirka 60 ohm.

För ett jordtag är det önskvärt att ha så lågt resistansvärde som möjligt men rekommendationen är ett

resistansvärde på mellan 50 och 100 ohm

Denna anordning har även noggrant kontrollerats under de fyra säsongerna som har passerat, och vi har uppnått

konsekventa värden vid varje mätning.

Inkoppling till Laster:

När det gäller inkopplingen av elektriska laster, valde jag att ta hjälp av en professionell elektriker (Harry

Liljegren) eftersom detta är en kritisk aspekt med hänsyn till den allmänna säkerheten och välbefinnande.

Elektrikern använde en kabel av typen N1XV-R 5G2,5 för anslutningen. Denna kabel kopplades sedan till den

befintliga elanläggningen på gården. Huvudsäkringen som används är på 16 ampere.

För säkerheten testades både jordfelsbrytaren och säkringarna noggrant för att säkerställa att de löser ut vid

korrekta utlösningsvillkor och att allt fungerar som det ska.

https://www.skekraft.se/portal/entreprenorer/dl/512abc49beeaa3864e36f2a9aa424e2e/868867

Resultat av funktion

När det kommer till systemets prestanda har det presterat över förväntan. Vår energikonsumtion från elnätet

har minskat med cirka hälften jämfört med föregående år. Dessutom har den el vi faktiskt importerar från elnätet

alltid köpts under de tidpunkter då elpriserna är som lägst på dygnet. Detta har resulterat i en månatlig

besparing på ungefär 1500-3000 kronor beroende på månaden på året. Det som varierar är elpriset under den

specifika månaden. Ju större skillnad det är i elpriserna under dagen, desto mer sparar vi varje månad.

Här kommer ett exempel på hur vår import av el kan se ut under en dag:

Bild 26 TibberGraf

Turkosa staplarna visar vår förbrukning och den gula linjen är elpriset över dagen.

5. Diskussion och slutsatser

Jag är mycket nöjd med hela systemets funktion, då det har överträffat mina förväntningar. Däremot finns det

utrymme för förbättring när det gäller kabeldragningen. Det är viktigt att komma ihåg att detta system

kontinuerligt utvecklas, och kabeldragningen och dess hantering kan prioriteras lite lägre, så länge det görs på ett

säkert sätt.

Jag anser att vätgaslager i nuläget är både för dyrt och för riskabelt för gemene man att ha hemma. Det innebär

dock inte att det inte kan vara säkert under rätt förhållanden.

Det är också viktigt att förstå att det jag har byggt i detta arbete är långt ifrån riskfritt. Enligt min mening bör man

aldrig ladda större NMC-batterier i samma byggnad där man bor. Därför har vi placerat allt detta i en fristående

byggnad på gården, så att det inte kan påverka något annat om en olycka skulle inträffa.

Jag ifrågasätter också de befintliga lagringslösningarna som är baserade på NMC-kemi, vilket de flesta är. Många

sådana lösningar monteras inomhus eller direkt på väggen i bostadshus. Även om batteribränder är ovanliga, bör

man vara medveten om riskerna och ta hänsyn till dem. Jag skulle inte känna mig trygg med större batterier som

har elakare kemier

i samma byggnad som mitt bostadshus.

Det finns dock alternativ till NMC, som jag tidigare nämnt, såsom LTO eller Lifepo4, och jag har inga problem med

att ha dem i samma byggnad där man bor, eftersom de är mycket stabilare om något skulle gå fel.

Enligt mig är energilagring, både i mindre och större skala, en lösning på framtida energiproblem. Jag vill betona

att det är en av flera lösningar och inte den enda. Många söker en "lösning

," men enligt mig finns det ingen

sådan, utan det är många lösningar som kommer att bidra till att lösa våra energiproblem i framtiden.

På samma sätt som vätgas, kärnkraft, vindkraft, vattenkraft, och andra energikällor inte kommer att vara en

universal lösning för allt.

Enligt mig kommer användningen av energilager bara att öka, både i storskalig och i mindre anläggningar. Det

kan hjälpa till att balansera elnätet och göra varje hushåll mer självförsörjande. Energilager kan också hjälpa till

att utnyttja den energi som skapas av förnybara energikällor, som till exempel vindkraft, i stället för att stänga av

den när produktionen är som högst

Att använda begagnade elbilsbatterier är också ett bra sätt att utnyttja de resurser vi redan har och förlänga

deras livslängd innan de behöver återvinnas. Jag säger inte att batterierna inte kommer att hålla länge; jag kan

nästan garantera att de kommer att överleva bilen själv.

Det finns dock nackdelar

med detta tillvägagångssätt, men så länge man är medveten om riskerna och tar

hänsyn till dem, ser jag inga större problem med en sådan lösning.

Nu kommer vi till den centrala frågan som de flesta undrar över: Vad kostade hela detta projekt? Det är en något

komplex fråga eftersom projektet har pågått under flera år och inkluderar även renovering av "teknikboden"

innan installationen. En grov uppskattning av den totala kostnaden landar på ungefär 230 000 kronor. För att

sätta detta i perspektiv, om vi bara hade köpt färdiga batterier skulle kostnaden ha varit cirka 7 600 kronor per

kWh, vilket skulle ha resulterat i en batterikostnad på cirka 650 000 kronor

https://www.storstockholm.brand.se/kunskapsartiklar/risker-med-litiumjonbatterier/

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/energi/sa-mycket-maste-den-fornybara-energin-oka-i-eu/

https://www.nyteknik.se/energi/vindkraften-far-betalt-for-att-strypa-produktionen-vid-hard-blast/763655

https://poworks.com/sv/en-jamforelse-av-nmc-nca-litiumjonbatteri-och-lfp-batteri

https://www.greenmatch.se/solceller/solcellsbatteri Greenmatch 2023

Slutligen vill jag betona att ”beskriva” energimängden i ampere-timmar (Ah) i stället för wattimmar (Wh) är ett

koncept som behöver dö. Jag har mottagit många frågor angående energimängden i batterierna, och man vill då

särskilt ha svar i Ah, och många tror felaktigt att de kan göra en direkt jämförelse med exempelvis en portabel

batteribank eller ett bilbatteri. Detta är dock fel eftersom du alltid måste ta hänsyn till spänningen när du vill få

en korrekt bild av energimängden från Ah. Jag har även observerat detta i samband med många portabla

batteribankar som säljs på marknaden. Spänningen i olika portabla batterier kan variera avsevärt, men ändå

marknadsförs de med samma Ah-kapacitet. Detta kan vilseleda kunderna och ge en felaktig uppfattning om

enhetens verkliga energilagring.

Källförteckning

Referenser

aktuellhallbarhet. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/energi/sa-mycket-

maste-den-fornybara-energin-oka-i-eu/

battlebornbatteries. (den 03 10 2023). Hämtat från https://battlebornbatteries.com/shunt-electrical/

conrad. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.conrad.se/sv/p/victron-energy-blybatteriladdare-skylla-tg-

48-25-bly-gel-bly-syra-bly-agm-1924469.html

dn. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.dn.se/ekonomi/unikt-system-driver-hans-olofs-villa-ville-visa-

att-det-gar/

energiforetagen. (den 03 10 2023). Hämtat från

https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/solceller/rikta-ratt--vaxelriktare-

for-solceller/

Energiföretagen. (u.d.). Hämtat från

https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/solceller/rikta-ratt--vaxelriktare-

for-solceller/

greenmatch. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.greenmatch.se/solceller/solcellsbatteri

louwrentius. (den 03 10 2023). Hämtat från https://louwrentius.com/a-practical-understanding-of-lead-acid-

batteries.html#:~:text=The%20common%20rule%20of%20thumb,if%20you%20deep%20discharge%20th

em.

morningstarcorp. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.morningstarcorp.com/lead-acid-

batteries/#:~:text=The%20battery%20must%20remain%20in,50%20Volts%20the%20previous%20night.

nationalsafetysigns. (den 03 10 2023). Hämtat från https://nationalsafetysigns.com.au/safety-signs/danger-high-

voltage-sign-d10362/

nyteknik. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.nyteknik.se/energi/vindkraften-far-betalt-for-att-strypa-

produktionen-vid-hard-blast/763655

powerstream. (u.d.). Hämtat från https://www.powerstream.com/lithium-phosphate-charge-voltage.htm

powerstream. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.powerstream.com/lithium-phosphate-charge-

voltage.htm

poworks. (den 03 10 2023). Hämtat från https://poworks.com/sv/en-jamforelse-av-nmc-nca-litiumjonbatteri-

och-lfp-batteri

skekraft. (den 03 10 2023). Hämtat från

https://www.skekraft.se/portal/entreprenorer/dl/512abc49beeaa3864e36f2a9aa424e2e/868867

storstockholm brand. (den 03 10 2023). Hämtat från

https://www.storstockholm.brand.se/kunskapsartiklar/risker-med-litiumjonbatterier/

sustainable-bus. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.sustainable-bus.com/news/nmc-lfp-lto-battery-

explained/

techtarget. (den 03 10 2023). Hämtat från https://www.techtarget.com/whatis/definition/volatile-memory

BildReferenser

Bild 1 Förenklat kopplingschema (US)

Bild 2 Första experimentinstallationen (US)

Bild 3 Uppgraderad experimentinstallation (US)

Bild 4 Original installationsritningen (US)

Bild 5 Första varianten på riktiga installationen (US)

Bild 6 3fas Uppgradering (US)

Bild 7 Nissan Leaf batteri (US)

Bild 8 Varning (

https://nationalsafetysigns.com.au/safety-signs/danger-high-voltage-sign-

d10362/ ) Nationalsafetysigns [2023-10-03]

Bild 9 Locket bortplockat från batteriet (US)

Bild 10 Isärplockade celler (US)

Bild 11 Kopparskenorna anslutna (US)

Bild 12 Installerade celler (US)

Bild 13 Mitsubishi I-MiEV Celler (US)

Bild 14 Installation i MaskinStugan (US)

Bild 15 Avtagning av locket på Egolf batteriet (US)

Bild 16 Varning (

https://nationalsafetysigns.com.au/safety-signs/danger-high-voltage-sign-

d10362/ ) Nationalsafetysigns [2023-10-03]

Bild 17 Bortplockat lock från E-golf batteriet (US)

Bild 18 Installerade E-golf celler (US)

Bild 19 Andra E-golf batteriet installerat (US)

Bild 20 Growatt växelriktarna installerade (US)

Bild 21 Förenklat kopplingschema över installationen (US)

Bild 22 Kontrollpanel byggd i Fuxa (US)

Bild 23 Slutfärdiga installationen av växelriktarna och batterierna (US)

Bild 24 Urladdningskurva LFP (

https://www.powerstream.com/lithium-phosphate-charge-

voltage.htm ) powerstream [2023-10-03]

Bild 25 Urladdningskurva NMC (https://www.mdpi.com/1996-1073/9/11/900) C. Zhang et

al, [2023-10-03]

Bild 26 TibberGraf (US)